Sara

Första tanken när jag vaknade.. "Is it right, Is it wrong? What the hell is going on? I don't care, I don't mind. Men skitsamma jag mår fan bättre än bäst!!!" =D Det är ett leende på läpparna 24/7 och jag kan helt enkelt, äntligen säga att nu mår jag bra! Nu trivs jag!

Det enda "problemet" är, eller jag vet inte hur jag ska säga det. Men när jag mådde sådär riktigt dåligt så sket jag i allt, skolan tog mest stryk. Men nu när jag mår bra, då skiter jag i allt oxå. Jag har ingen ork. Men varför?! jag har ju hur mycket energi som hellst.. =/ Förstår inte vad som krävs för att ska gå frammåt där igen.

Men sen är det bara en sak jag undrar, varför jag? Varför just jag? Det finns miljoner som är bättre än mig.

Hur kunde jag va så dum? Hur kunde du va så dum?
Det här kommer aldrig ta slut eller hur? Är det bara jag som tänker, om och om igen på vad som hände?
Förmodligen. Jag trodde aldrig att jag skulle få den där huggande känslan i hjärtat. Men den kommer iaf!! Varför? -Jo för att jag älskade dig inte bara. Jag va kär.
      Det är över, jag kommer klara mig. Jag har gjort som jag har velat. Jag har träffat nytt folk! Men jag har sabbat det, jag har sabbat allt. Jag har förstört det bästa som har hänt mig. Jag som vanligt. Inte konstigt att det är jag som står ensam kvar. Det enda jag har blivit bättre på, det är att erkänna mina misstag. Men det är inte heller bra. För nu väntar jag bara på att få den där stämpeln. Så har jag inga vänner kvar... igen.

Jag har sagt att jag inte vill något annat än att ha en vän, jag vill vara omtyckt för den jag är. Inte mer än så.

But I guess I have to wait.
Jag tror på ödet. Så det är väl så här det ska va förmodligen /=

Rollercoster. Just name it.
Jag vet fortfarande inte ut eller in på något. Det är bara två saker som jag är säker på.
      1. Jag tänker aldrig gå tillbaka.
      2. Jag mår bra
Men varje dag, så frågar jag mig själv om jag verkligen mår bra. Jag skrattar och jag mår underbart bra. Även fast tårarna kommer ibland. Men jag mår bra! Eller så har jag så stark vilja att jag vill må bra så jag tycker att jag gör det. Jag vet inte. Men jag ska ge det tid. Det är det jag behöver. Det vet jag själv.

Och jag vill tacka för igår igen!! =) Jag ser bara dom bra sakerna men jag vet att det var vissa av er som såg en massa skit i det hela oxå. Och det mår jag dåligt över. Speciellt idag.
      Jag har ångest och vill hellst bara tillbaka å ändra på vissa saker. Men det går inte. Och jag säger hela tiden till mig själv att de valen jag gör, det är inget jag ska ångra. För om jag inte hade velat göra något då hade jag aldrig gjort det från första början. Jag är stolt över mig själv att jag gör det som känns rätt även om det får sånna här konsekvenser.

Men jag får panik. Jag gör saker som känns rätt, är det inte det man ska? Jag klandrar mig själv efteråt och mår sämre än sämst. Helt ärlig så önskar jag mest av allt att det plingar till i mobilen idag. Inte om 2 veckor eller inte alls. Jag ber till gud att ni kommer ihåg. För jag gör..

Så idag känns som en halvdann dag.. har nog sovit i 4 timmar i natt. (Jag säger ju att jag inte kan sova längre!) Jag har haft ont i huvudet sen i fredags och vaknade av att jag hade en hemsk smärta i magen. Toppen med mitt morgonhumör. NOT. Sen på toppen på allt med tankar och smärtor och deppighet. Jo då ska man få mens å 40x så ont i magen. Kan inte ens stå!! Så där kände jag att den här dan inte hade nån bra början alls!! Men jag ska försöka ta mig i kragen å gå på sitsta danslektionen iaf.! Det är mitt mål med dagen.
       Men det va inte alllt.. ni kanske kan förstå hur jag har mått nu på morgonen. Grinig, irriterad, ledsen och smärta blandat med glädje. Å mitt i allt virrvarr så tänkte jag att jag skulle unna mig lite rostat bröd med choklad.. det lät underbart. Så jag började att göra iordning allt.. Men sen kom jag på att jag äter penicilin och får inte dricka mjölk!! Så fuck! Det var bara att ta juice tänkte jag, men hade vi det? NEEJ så det blev lite vatten och bröd.

SÅ SNÄLLA GUD, JAG BER. BARA ETT SMS SÅ ÄR MIN DAG RÄDDAD.

Onsdag. Mjo, vi har alltid distans då.. Men runt 9 tiden igår fick jag reda på att jag skulle ha nationella. Surt. Så det va upp kl 7 ialla fall. Men trots en sova dag så var jag stark och säker. Det låter knasigt när jag säger det, men det var kläderna. Kännslan att kunna gå ut i det man vill, men känna att man trivs (=
   Det var strumbyxor och pyamaströja =D Helt underbart =)
hihi sov hela vägen till skolan och sov en stund på provet oxå ;D men pyttsan, jag har iaf gjort sen får det gå som det går ;) jag ska hålla er uppdaterade xD

För övrigt så är jag allmänt snurrig av känslor. För det första kan jag inte förstå att jag grät över dig och oss igår. För det andra så förstår jag inte att man inte kan fatta vad som är rätt och vad som är fel. Undrar vem det är som är van att få som man vill...

Aja, jag ska inte ta åt mig. Eller jag gör det inte heller. Å jag vill inte ha nån pojkvän, jag vill inte bli älskad.!! Jag vill ha en vän, jag vill va omtyckt och jag vill vara saknad. Jag vill vara anledningen till leendet på någons läppar och jag vill vara den som nån kan ringa dygnet runt.. Men det är mycket man inte får här i världen.

För det mesta känner jag att jag bara vill vara för mig själv. Om inte annars så är det bara en person på denna jord som får mig att le och glömma världens problem.

Jag vill bara vara din vän. Vill du vara min?

Sitter i skolan nu, kom precis hit. Å jag bara fryser å vill inget annat än hem till mjukisbyxor och en filt! =) Bara mysa hela dagen. Men man får inte alltid som man vill. Å lär inte vara hemma förren 6 i dag =( Men ska bli underbart att vara hemma i morgon.! Det säger jag bara! Ska mysa till allt och sen ska jag glo på film hela dagen! =D
      Men vill hem nu. Vill inte sitta i skolan stel som en pinne och frysa medans jag hör regnet mot rutan. Jag vill hem. Jag vill ha nån att prata med. Jag vill vara saknad. Jag vill.. jag vill... jag vill.. det är så mycket.

Men nu ska jag gå och ta reda på vad jag har för lektion.

Seee yaa

Come on..

Yey.. måndag igen. Men kan iaf säga att jag har överlevt helgen =)
   Bara måste tacka för i fredags, ni gjorde mig helt ärligt till den gladaste på jorden. Att så lite kan göra så mycket.  Det är otroligt. Jag säger ju det, varför ska man göra sig till? Varför ska man vara nån man inte är?
   - Jag va mig själv, för första gången på länge. Och det är det bästa jag har varit med om. Jag har fattat nu att det är det som man tjänar på (=

För övrigt så kan jag säga lite snabbt att jag blev av med rösten i fredags oxå =D Vilket dom flesta verkade tycka va rätt kul =P Men grejen är att det va lite kul ;P Lite jobbigt att inte kunna prata i telefon eller nå. Men men. Jag skulle ha jobbat i lördags men det fick jag inte =( Så där rök dom pengarna =( Men men, inte så mycket att göra åt. Men i söndags så fick jag tillbaka rösten!! Yeeey ;D

Men jag ska fortsätta med att klaga lite å säga att jag va på sjukan i dag. INTE kul. Fattar inte att det får va sådär asså. Manliga gyn-läkare?! Tänk er själva. En man på 30-40 bast. Känns inte bra kan jag ju säga.
   Å på toppen på allt så har jag pröjsat 500 spänn på jävla mediciner, på 3 veckor!!! Ge mig pengar!!

Btw så slutade jag 12 idag men måste sitta här till halv 3 =/ SURT.
Ska nämnligen på manikyr vid 3 =D Måste ju prova på hur det känns att skämma bort sig lite =D
    Haha sen blir det hem å mysa med kissenissemisse och dricka varm choklad å kolla på Julkalendern!

3 veckor till jul folket, stressa inte sönder er ;)