Ärlighet!
Nu kommer allt fram i det här inlägget! Ärligare än så här blir det inte.
Jag har kollat på snyftarfilm idag och det kom några tårar, vilket är väldigt ovanligt för mig. Jag har gömt mig för verkligheten och byggt upp en mur runt mig. Jag har inte låtit någon se mig ledsen och jag har inte låtit någon komma nära. Jag har inte kommit över min första och största kärlek. Det är en anledning till att jag inte vill ha ett nytt förhållande, en annan anledning till att jag inte vill ha det är för att jag vill inte att någon ska förstöra min självkänsla. Jag är starkare än någonsin! Ytterligare en anledning till att jag inte vill ha ett förhållande är att jag inte orkar passa upp på någon, lägga energi på någon. Jag orkar inte med svartsjuka och bråk!
Men som sagt, om någon stark och stolt person kan ta min hand och dra iväg mig. Släpa mig över de närmaste hindren och visa mig vad som faktiskt gömmer sig där bakom, så visst, kom till mig. Men om du inte är tillräckligt stark för att göra det så är det inte ens någon ide att börja slita och dra.
Å ett annat tillkänna givande är att det är många som tycker om mig, som vill träffas och som vill göra saker. Jag blir glad att folk frågar och jag vill självklart komma ut och träffa folk. Men jag träffar er som vänner! Jag har varit ärlig och sagt det, miljoner gånger! Jag har sagt att jag söker vänskap, är det en svår mening att förstå?
Gosh, folk klagar på att dom aldrig hittar en kille som vill ha ett förhållande och att så fort dom träffar någon så blir dom bara vänner. För mig är det tvärt om! Va min vän, snälla!!
Något ska ni veta om mig, jag bråkar inte, det är det värsta jag vet. Så börja inte ens tjafsa för då vänder jag ryggen på en gång. Gilla läget ffs! Och ta en jävla dag itaget!
Det var allt för mig. Allt ut. Hata mig om du så vill.
