That's me!
Jag fortsätter att förvånas över min inre styrka.
Jag kan inte förstå att jag gått från depressioner till detta, det är helt otroligt. Men jag kämpade för ett, vad jag trodde, för stort mål. Men jag gav inte upp. Jag har alltid sagt att envisheten är något positivt, om man kan använda den på rätt sätt.
Trots att jag är sjuk och ingen vet vad det är än så går jag runt med det där fåniga leendet på läpparna.
Jag älskar mig själv, jag är självsäker, jag är stark! och nej, jag är inte egoistisk för det.. det finns inget bättre än att vara med andra människor och att få göra andra glada!
Och för mig så är det bara skönt att kunna säga "fan va underbar jag är", "Varför vill ingen ha nån så bra person som jag?" Jag förstår inte varför så många tycker det är dåligt med självkänsla. Bara för att jag tycker om mig själv så blir jag kallad ego, fjortis osv, är det avundsjuka i luften kanske? =)
Jag vet inte, men jag ska fortsätta denna underbara dag tillsammans med mitt leende på läpparna och va ute bland folk, för jag tillåter mig inte att vara sjuk =)
ha en bra dag snyggingar!
Ta min hand.
Vi ska gå mot samma håll.
Göra saker tillsammans.
Leva på glädje.
Ta min hand.
