Sara

Allt känns grått och trist. Ingenting känns roligt, inga vänner har jag heller.
Flera gånger den senaste veckan har jag fått höra ord om vänner. "Riktiga vänner stannar oavsett vad". Kul att jag inte har haft en enda riktigt vän!
Först gick man ner i depressioner och inte en jävel fanns där. Sen kom jag ur skiten och var tvungen att hitta nya vänner. Det har gått åt pipsvängen med den saken också.
De vänner som jag trodde jag hade sviker gång på gång, utnyttjar mig och lämnar mig i skiten. Dessa människor kallar jag inte längre för mina vänner.

Jag tror även att jag har drabbats av en förhäxning, som i filmen Good Luck Chuck. Alla tjejer han har legat med träffar inom kort en man att gifta sig med. Jag har tänkt på att de killar jag har träffat har nu flickvänner och vissa har barn..
Är det konstigt att jag känner mig mer ensam när jag ser bilder på någon som jag fortfarande bryr mig om? Någon som inte har en enda tanke på mig utan på någon helt annan.

Åh jag blir så arg och ledsen på att allt är som det är. Jag önskar jag hade någon, bara en vän. Någon som kände mig för den jag är. Men inte då.

Jag vill så gärna plcoka ut mina tankar och göra drömmarna till verklighet.
Om jag bara hade någon som stod vid min sida.
På egna ben så kommer jag aldrig klara detta.

God Natt.