Sara

Jag sov skit dåligt inatt. Jag hade drömmar om en viss person och jag vaknade srikandes och tårögd flera gånger. Jag var helt slut när jag vaknade och hela dagen har varit väldigt neråt.
Hela dagen har gått och jag mår fortfarande inte bra. Jag är ledsen, i hjärtat. Det är en känsla jag inte har haft på länge. Den här är på riktigt. Och jag blir ännu mer ledsen för att känslan kommer för sent, ett år för sent.
Jag har försökt fått ut så mycket bra som möjligt av dagen och jag har lyckats till en del. Jag köpte mina shorts (äntligen! och I löööv them!) Men sen kom jag hem och då blev det jobbig igen. Jag vill ha dig här. Det är så mycket jag vill att du ska veta, så mycket jag vill berätta. Ett år har gått men det känns som en månad. Drömmarna var som en klapp på käften. Vad fan händer?! Vart har tiden tagit vägen?! Jag är så jävla ledsen, hur kunde det bli som det blev?

Jag gissar att det bara är att försöka jobba med sorgen, igen. Men det blev värre..
Jag fick ett påhopp för en stund sen, jag blev kallad freak och tönt för att jag inte har några vänner. Det var inte roligt att höra när man redan mår piss.
Jag har inte många vänner, okej! Men det beror på att jag stängt in mig i migsjälv för att jag har mått dåligt, okej!
Jag mår fortfarande dåligt och jag är rädd för att komma andra människor nära.
Nya vänner kan man inte köpa för pengar och dom växer inte på träd.
Jag gör mitt bästa för att orka med dagarna och jag har lyckats jävligt bra vill jag säga.

Nu orkar jag inte mer. Nu blir det sängen och jag hoppas på mer sömn i natt.