Sara

Jag tog en promend och köpte cola, chips och jordnötter.

Jag har blivit helt inne i det där att gå. Det är så skönt. Ha lurarna i öronen, le till musiken och få tänka fritt. Tänka på speciella saker, tänka på framtiden och tänka på allt därimellan. Och bara le.

När jag kom hem så gjorde jag något jag inte gjort på länge. Och återigen sitter jag här med ett leende på läpparna. Jag skulle vara riktigt avundsjuk på mig om jag inte var jag.
Det luktar gott i lägenheten efter att jag har städat och torkat golven.
Lamporna är släckta, det är levande ljus tända överallt. På hyllan på väggen, på bordet och bredvid blommorna i fönstret. Jag kan nästan inte tro att det är jag som sitter här. Det är nu jag slappnar av. Varvar ner, fokuserar på mig själv. Dricker cola, äter chips, kollar på tv, har datorn i knät och ligger i soffan i min onepice dräkt.
Trots att jag älskar att vara på språng, så slår det här nästan allt. Men mitt i detta underbara så kan jag inte undvika tanken om hur det skulle vara att ha någon bredvid mig. Med fötterna bredvid mina, dela samma chips skål.. ah ni fattar vad jag menar.
Aldrig blir man nöjd. Men jag är och kommer förbli ensam, så jag ska lära mig att älska dom här stunderna. Sara stunderna. För jag är värd dom.

I morgon ska jag upp tidigt för att träna. Sen är det bara att ladda upp för jobb. 5 dagar i rad. Det är jag inte van vid! Men lika bra att jag får jobba, för annars gör jag bara av med pengar.. en halv vecka sedan löning och jag har redan gjort av med allt. Fråga mig inte ens hur jag lyckas. Månad efter månad.

Nu ska jag stänga av datorn och gosa ner mig ordentligt i soffan och ta vara på den här helt otroligt underbara kvällen.