Sara

jag har klagat på åldersnoja.
Ångest, skämt å sido, för att jag inte har lång tid kvar som tonåring.
Igår hade jag en diskussion om att jag faktiskt kanske håller på att bli gammal..?
Och vi hittade en hel tecken.
Men nu sitter jag och kollar på ett tv program och är helt tårögd.
Nu vet jag exakt vad allt handlar om.
Men återigen. Så kan jag inte nå det jag vill.
Jag kan inte söka det jag saknar. Det jag vill ha.
Det finns utom räckhåll och jag kan inte göra annat än vänta.