Sara

Suck.
På allt. På alla.
Förutom mig själv.

Hela mitt liv har jag haft det svårt att bara vara jag. Alltd klagomål. Alltid tuffa ord mot mig. Bara för att jag varit annorlunda än er. Alltid tagit ansvar. Alltid arbetat. Alltid fått hårda ord kastade mot mig. Avundsjuka? Jag vet faktiskt inte.
Jag försökte vara som ni. Dricka alkohol i stora mängder, göra saker utan att tänka på konsekvenser osv. Jag gjrode allt det där men jag tröttnade ganska fort.

Borde jag säga förlåt?
Jag har tröttnat på att supa. Jag varken krökar eller super.
Däremot dricker jag.
Ett glas till maten, en öl till matchen eller en cider när någon fyller år.
Men inte ofta. Det har blivit 2-3 glas under de 4-5 senaste månaderna!
Borde jag ursäkta mig?
För att jag söker utbildningar? För att jag älskar mitt jobb?
FÖR ATT JAG VET VAD JAG VILL GÖRA MED MITT LIV?
För att det inte är samma sak som ni vill göra med erat?
Inga vänner kvar.
För att jag inte häller i mig alkohol varje helg.
För att jag betalar på lån.
För att jag har egen bil, en grym bil.
För att jag har vuxna människor som ser upp till mig?
Borde jag be om ursäkt för att jag hela mitt liv har försökt vara som er, men äntligen har hittat min egen väg.
För att jag trivs med mig själv. Älskar mig själv?
Jag tänker inte be om ursäkt.