Sara

Jag vet inte vad som flugit i mig. Jag tror jag har blivit fast i något Twilight syndrom?

Under en period på två veckor så sov jag riktigt hemskt. Som jag sa, blev jag jagad, dödad, var tvungen att rädda andra som höll på att bli dödade. Jag vaknade varje morgon helt blöt av svett och heelt slut. Så jag gick aldrig upp när klockan ringde. Nu, helt plötsligt så drömmer jag så underbart att jag inte vill vakna. Jag drömmer om snygga vampyrer, spännande förbjudna saker. Jag blir skyddad, älskad och får vara med om massa äventyr! Är det våra vardagliga bekymmer som påverkar våra drömmar? Var jag mer stressad då än vad jag är nu? I doesnt make any sense..

Äsch nu ska jag kära ner mig ännu mer

Det är inte nådigt! Ge mig?!