Sara

Plugga, jovisst det gjorde jag nog. Lite i alla fall. Men det är inte alls så bra som det borde vara. Men jag har vikt kläder och lagt in i garderoben och vikt om allt där inne så nu ser det prydligt och fint ut!
Träningen gick åt helvete också.. jag har gått från att träna 4 dagar i veckan till att träna 1 gång i veckan. Fy, jag skäms för hur mycket ork jag har tappat.
Jaja, det går att göra någonting åt iaf!
Nu har jag i alla fall duschat, ätit och deklarerat. Så det känns bra.

Dock har jag börjat fundera. Jag fick en sak sagt till mig nyss "Men har du inga andra vänner?" och det slog mig.. Nej, det har jag inte.
Jag har inga fler vänner än er. Det känns jobbigt. Men seriöst. Alla andra har sina små familjer och umgås med dom istället för mig. Folk är förlovade och gör allt tillsammans eller så har dom barn och vill inte vara utan dom för en dag. Det är väl så det blir, i verkliga livet.

Men men, life goes on!
Jag kör mitt race och jag lever lycklig med några ord jag fick höra för ett tag sedan. En tjej som jag ser upp till så galet mycket sa till mig "du är grym Sara, du är den enda som har åstakommit något viktigt av oss alla. Jag önskar jag kunde göra samma sak". Något i den stilen. Att höra från någon man ser upp till, att den ser upp till mig. Det känns stort.

Nu ska jag krypa ner framför tvn innan sängen ropar :)