Fuckedup
UppNerUtIn
Jag tror, att när jag är lycklig.. då blir någon annan mindre lycklig.
Den senaste tiden har jag varit lyckligare än någonsin men jag har haft vänner som mått väldigt dåligt. Jag är en väldigt ödmjuk människa och har stöttat på bästa sätt.
Nu, när jag mår.. piss? Då ringer folk och bara sprudlar av lycka. Jag vet inte varför det alltid ska vara så här.
Igår fick jag vara mig själv. Men på helspänn. Jag hatar när man måste säga åt äldre människor vad som är acceptabelt och inte. Sedan blev det inte bättre.. Jag var nära på att ta mina grejer och bara dra. Sååå nära. Men jag gjorde det inte. Jag blev förföljd av mardrömmar. Den här dagen var väl helt okej men har blivit värre och värre.
Jag torkar tårar. Försöker känna efter. Rädsla. Jag minns inte när jag var rädd sist. Men jag känner även besvikelse. En tung jävla cementklump på axlarna. Jag skyller på mig själv. Varför blir det så här? Man ska följa hjärtat, men då blir det fel. Och när jag försöker att ändra på mig så mår jag inte heller bra.
Fuck. Skit. Helvete.
Jag funderar starkt på att krypa ner i sängen redan nu och dra täcket över huvudet.
Och be till Gud att dem närmaste dygnen blir.. okej.
Jag tror, att när jag är lycklig.. då blir någon annan mindre lycklig.
Den senaste tiden har jag varit lyckligare än någonsin men jag har haft vänner som mått väldigt dåligt. Jag är en väldigt ödmjuk människa och har stöttat på bästa sätt.
Nu, när jag mår.. piss? Då ringer folk och bara sprudlar av lycka. Jag vet inte varför det alltid ska vara så här.
Igår fick jag vara mig själv. Men på helspänn. Jag hatar när man måste säga åt äldre människor vad som är acceptabelt och inte. Sedan blev det inte bättre.. Jag var nära på att ta mina grejer och bara dra. Sååå nära. Men jag gjorde det inte. Jag blev förföljd av mardrömmar. Den här dagen var väl helt okej men har blivit värre och värre.
Jag torkar tårar. Försöker känna efter. Rädsla. Jag minns inte när jag var rädd sist. Men jag känner även besvikelse. En tung jävla cementklump på axlarna. Jag skyller på mig själv. Varför blir det så här? Man ska följa hjärtat, men då blir det fel. Och när jag försöker att ändra på mig så mår jag inte heller bra.
Fuck. Skit. Helvete.
Jag funderar starkt på att krypa ner i sängen redan nu och dra täcket över huvudet.
Och be till Gud att dem närmaste dygnen blir.. okej.
Tårfyllda ögon. Klump i halsen. Illamående.
Jag har märkt att jag fortfarande kan det där med att ljuga. Stänga inne det jag känner. Gråta tyst och låtsats som om inget hänt. Jag önskar jag inte vore så bra på det.
Kommentarer
Trackback
