Sara

Någonting inom mig bryts ihop. Smulas sönder.

Men det är just detta som är mitt problem.. jag måste sluta tänka på alla andra, och fokusera mer på mig själv.

Men jag är en ödmjuk människa, vill att alla ska må bra.

I morse sov jag längre än vad jag trodde var möjligt. Halv 11 gick jag upp.. och då började jag direkt med att baka bullar. Det tog sin tid och när jag väl fått igång tempot och tekniken, ja då fick vi besök av en gamml barnkamrats pappa som skulle titta på tvättmaskinen.

Efter det så var jag tvungen att försöka ta tag i bulldegen igen, som hade jäst en timme för länge.. haha.

Men nu, fem timmar senare är jag klar med allt och 80 kardemummabullar blev det! Känner dock nu att dom blev lite starka?!

 

Och allt detta gör jag för att underlätta. Jag tänker att när jag är borta sedan, så kan mamma bara plocka fram ur frysen om det behövs.

Det är saker som dessa jag måste sluta med. För det är jag själv som hamnar i kläm. För folk förstår inte att jag gör det för andra, för dom. Så dom visar ingen tacksamhet och ber genast efter andra saker. Vilket blir dubbelt arbete för mig.

 

Nu ska jag försöka städa vidare i mitt rum. Kasta så mycket som möjligt!